En vakuumförpackare dök upp. ”Det har blivit något fel så bränntråden tänds direkt och hela tiden när man stoppar i sladden”, hette det. Normalt ska tråden tändas först när maskinen skapat vakuum, och då bara i 1.5 sekunder. Ärendet var inte akut.
Ett uteblivet kundbesök gjorde att det blev en lucka i schemat, så vi passade på att ta en titt här. Relativt enkel konstruktion; en biffig motor, en biffig transformator, en nätdel, och ett styrkort. Första testet gick ut på att koppla ur transformatorn (som enbart styr tändtråden) för att se om övriga maskinen fungerar som den ska. Det gjorde den, och då hade vi smalnat av sökfältet ganska rejält; nånstans på styrkortet är det lattjo.
Att få ut styrkortet var inte det enklaste. Bara ett fåtal kablar satt i socklar och kundes tas loss, men alla de andra fast fastlödda direkt på kortet vilket innebar att vi fick montera loss kablar från varenda relä, varenda givare, varenda allt för att kunna få ut kortet. Att ha ett skatbo med kablar fastsatta på kretskortet underlättade inte heller felsökningen, men det var bara att gilla läget.
L/N/PE på kretskortet gick direkt till transformatorn, alltså letade vi upp var dessa ledningar går nånstans. Föga oväntat gick de till de två reläerna, så där blev första anhalten för felsökningen. Båda är av SPDT-typ och kontinuitetsmätning på de båda (efter att ha tjuvkikat i databladet) visade att deras initiala läge inte var samma. Ett av reläerna hade med andra ord svetsats fast i stängt läge, vilket förklarade varför transformatorn kickade igång direkt vid kabelinsättning. Reläerna byttes.
För extra hängslen och livrem följde vi signalbanorna från de båda reläspolarna bakåt in på kretskortet för att se om det även kunde finnas något där som hade tjall på linjen. Mycket riktigt; en av de två frihjulsdioderna (1N4148) samt en av de två styrtransistorerna (1F/BC847) hade kastat in sina handdukar. Båda dioder och båda transistorer byttes ut.
Tillbaka med skatboet in i maskinen, återkoppla alla kablar, reläer och givare samt transformatorn, skruva ihop maskinen och testkör. Bränntråden tändes inte direkt när kabeln sattes i, vilket var mycket gott tecken. Problem: vi hade inte en aning om hur maskinen skulle startas då vi aldrig sett något liknande innan, så det blev ett telefonsamtal till ägaren för att få en snabbkurs.
”Stäng locket så startar maskinen”. Ok, det var så enkelt… Heh.
Maskinen vakuumsvetsar plast, så ett gammalt buntband fick agera försökskanin. Buntbandet lades över bränntråden, locket stängdes, maskinen började hosta och harkla ett bra tag, och slutligen tändes tråden i två sekunder innan maskinen stängde av sig. En titt på buntbandet avslöjade två brännmärken, vilket var kvitto på att reparationen blivit lyckad.
Challenge completed, och trevlig helg!
