Dagens: Atlet-truck med en styrdator som dömts ut av en kunnig tekniker. Vi ombads ta en titt, trots att det bara varit inne en enda truck på fem år så det här var allt annat än rutinjobb.
Problem 1: Hela kortet är lackat, bensvårt att mäta saker utan att först ta bort lacken mekaniskt.
Problem 2: Datorn skall matas med 48V, men den starkaste spänningskälla vi har ligger på futtiga 30V.
Lösningen blev att halvera spänningen (24V) och först betrakta vad som händer. Något hände, åtminstone, för hela kortet började käka 180mA men dioderna i hörnet var stendöda (som ägaren rapporterat från början). Spänning kommer alltså in en bit, men inte hela vägen.
Det svåra här var att, utöver lacken som hindrade mätningar, spänningen bara var halverad. Det innebär att /om/ det skulle finnas en kortslutning så skulle den med stor sannolikhet inte synas i värmekameran.
Och precis så blev det; inte ett skvatt syntes. För lågt tryck för att något ska få krupp.
Där fick vi sätta på Sherlock Holmes-hatten och klura rejält var strömmen egentligen skulle ta vägen.
Det fina med nätdelar är att det finns oftast en symmetri inbakad av konstruktören. Den syns inte alltid vid första ögonkastet, men tittar man tillräckligt länge så uppenbarar den sig.
På detta kort låg symmetrin i två drosslar med var sin SMC-diod och en MOSFET framför. Där började vi gräva oss fram. Bort med lackhelvetet, fram med den fina metallen som går att mäta på.
Mät spänningsfallet på alla ben på båda symmetriområden, inse att en SMC (imringat i rött) avviker gravt från den andra. Löd loss fanskapet, strömsätt kortet och…dioderna tändes. Mät SMC och inse då att den är kortsluten. Leta därför fram en ny på lagret, löd fast, testkör kortet igen, och allt funkar prima.
Ägaren hämtade kortet och testkörde i trucken, och även där funkade det prima. Success!
Trucken blev stoppad av en komponent som kostar sketna nio spänn.
