Författare: bos

Kategorier
Reparation

Katastrofreparation av Opti-5

Det kom in en defekt Ponsse Opti-5 imorse, där en annan reparatör försökt laga den utan framgång och med en del extraskador som följd. Jobbet var brådskande gånger femhundra, så hela arbetsschemat fick sopas rent före.

Skadade vior och lödhål var den största utmaningen, då all anslutning med mellanlagren hade förstörts i det tidigare reparationsförsöket. Dessa kretskort är komplicerade och inte lätta att arbeta med, men tack vare att bortåt 20 liladana enheter varit inne i verkstan tidigare så fanns erfarenheten om hur de är konstruerade och fungerar.

Lång historia kort: drygt 2.5h arbete – med reparationer och uppstädning från det tidigare jobbet – senare testkördes datorn och alla tre kontrollampor (inringade i bild) lös. Det finns en god chans att datorn gick att rädda, men tidigast på torsdag vet vi hur det gick.

Challenge completed.

Kategorier
Reparation

CTC, TMC, JBC

Efter en hektisk vecka med mestadels svåra reparationer är det dags att varva ner och samla kraft inför nästa, då minst två planerade akutobjekt anländer från norra änden av landet.

Veckan som gått bjöd bland annat på följande (i samma ordning som bilderna): död reläbox, död displaycontroller till TMC, halvdöd styrgrunka till CTC, glappig display till JBC, defekt styrgrej till en ryktborste, samt en död box till en Magnascale (som vi fick kapitulera helt på).

Samtliga grejer var helt okända för undertecknad, vilket är positivt i bemärkelsen att då tränas de grå extra hårt, men ibland kan det vara bekvämt med kända grejer så att rutinerna kan vässas.

Ett av akutobjekten som kommer i veckan är en Ponsse Opti-5, datortypen som reparerats säkert 20 gånger här och som numer kan utföras i sömnen. Denna har dock en rejäl knorr på sig: någon annan har försökt reparera den, med katastrofresultat (fler / värre skador på slutet än i början av reparationen). Bilder på skadorna mailades hit igår fredag, och givet de synliga skadorna kan det sägas att det krävs lite av ett mirakel för att få bukt med det där.

I övrigt verkar nu vårbruket ha dragit igång hos de flesta lantbrukare, vilket är glädjande. Äntligen går det att beskåda färgglada traktorer ute på åkrar igen, rattade av de personer som ser till att vi får mat.

Glöm inte att vara rädda om våra lantbrukare. Handla svenskt!

Kategorier
Reparation

Rauch Axis

Det kom in en Rauch-enhet tidigare under våren. Den hade blivit fuktskadad efter att ha stått ute och ville inte längre vara med i leken.
 
Efter 90 minuter djupdykning bland elektronerna lyckades vi fortfarande inte komma underfund med hur den ska strömsättas. Matning in på + och – men allt var livlöst. Den gäckade alla totalt, så den fick stå i skamvrån ett tag medan undertecknad processade fram hur fortsättning kan ske.
 
Nya tag togs härom dagen men resultatet var detsamma; enheten vägrar att starta, trots otaliga tjuvkopplingar och minst tre sorters by-pass. Den virtuella skylten ”JAG VILL INTE!” hängde framför, och handduken var redo att kastas in.
 
Precis när enheten skulle skruvas ihop upptäcktes på baksidan av panelen att flexkabeln, som går till frontknapparna, ser ut att sitta i en sockel. Om den sitter i en sockel betyder det att det sitter ett kretskort där, vilket det normalt inte gör på frontpaneler med tryckta ledningsbanor (på plast). Vi chansade och pillade upp ena hörnet på fronten för att se om nåt fanns där.
 
TITTUT: Där fanns det minsann ett kretskort, och där syntes tydliga fuktskador; begynnande rost på skruvar och ärg på kretskortet. Letade då upp power-knappen för att kontinuitetsmäta den, men helt utan resultat. Följde ledningsbanan i mikroskop men inga avbrott fanns. Vafan?
 
Ny vända i mikroskopet. Centimeter för centimeter följde vi banan, tills vi hittade ett ställe med lite orange färg. Fram med skrapan för att ta bort lacken, och BOOOOM: där var det avbrott! Inte ett, inte två, utan fyra avbrott på hela ledningen, helt osynliga för blotta ögat.
 
Fram med kynar-tråd, skarva en ledning mellan knappen och sockeln, mata enheten med lite spänning, tryck på knappen, och … l-i-v-s-t-e-c-k-e-n!
 
När knappen släpptes så försvann livstecknena, och inget hann dyka upp på skärmen. En titt på skärmen i mikroskopet avslöjade ett par skuggor som kan ha med fukt att göra. Har det kommit in fukt är skärmen helt körd och måste bytas, men det finns också en tänkbar möjlighet att enheten stänger av sig själv för att det inte finns någon maskin att kommunicera med. Ägaren beslöt därför att chansa, så enheten är nu på väg tillbaka och vi biter naglarna fram till testresultatet dyker upp.
 
Preliminär bedömning är att det är 50-50 att det funkar, men det återstår att se.
Kategorier
Reparation

Fuktskadad McHale

Fuktskadad elektronik innebär nästan alltid en rejäl utmaning. Så blev det även med denna McHale som stått länge i ett fuktigt plåtskjul, även om den klassiska ärgen inte är fullt synlig.

En vända i mikroskopet på alla kort avslöjade att det mesta såg ok ut, men när vi lyfte ur EPROM-chippen ur socklarna gick det att beskåda rätt läskiga grejer. Några vändor med kynar-tråd och alla de uppenbara avbrotten åtgärdades.

Sen till själva funktionen; enligt uppgift ska skärmen alltid vara igång och visa siffror, men i läget ”auto” blir hela enheten strömlös: spänningen till regulatorn försvinner nästan direkt trots att den ska finnas kvar. Här kommer det krävas en hel del gnuggande av de grå för att komma underfund med vad som gått snett.

Eftersom det är fuktskador inblandat kan precis vad som helst ha gått snett, så det blir VM i mikroskop kombinerat med oscilloskopet för att lista ut var elektronerna begår harakiri.

Kategorier
Reparation

Gäckande kallödning

Många har undrat vad en kallödning är, och under en felsökning idag hittades en kallödning som kan klassas som skolboksexempel 1A.

Kortfattat är kallödning när en lödfog, på mikroskopisk nivå, släpper. Det kan uppstå vid en nyligen gjord lödning, t.ex om det finns oxid på något av materialen, men det kan även uppstå senare efter mekanisk påfrestning, eller att metallen/-erna oxiderar. Kallödning är oerhört svårt att se med blotta ögat. Den säkraste metoden är att kontinuitetsmäta fogen, för att se om ström kan flyta (troligen inte kallödning) eller om det är stopp (troligen kallödning).

Dagens fall gäckade oss en hel del. Allt funkade vid bypass, men inte när strömsladden var i. Av en slump tog vi en titt i mikroskopet efter 1.5h , och vips var saken klar: kallödning, som denna gång faktiskt syns (svart rand runtom) på båda pinnar!