Kategorier
Reparation

Fendt 716 / HTC-220

Från Gotland dök det upp en HTC220-styrenhet till en skogsmaskin samt en joystick till en Fendt 716, båda tillhörande samma ägare. Felet med den första var att alla knappar lagt av, och felet i den andra var att det sprutade ut fel i CAN-bus. Bråttom, hette det.

HTC220: Styrboxen togs isär i atomer för att hitta varför elektronerna från knappsatsen inte kommer fram. Mätte manuellt alla komponenter som har med funktionen att göra, men allt var U/A. Timman felsökning senare var handduken nära att kastas in, när nåt i bakhuvudet sa ”sära på de tre lagren med plast på fronten för att se om det finns avbrott”. Sagt och gjort, men inga avbrott. Däremot fanns en knapp som fastnat i intryckt läge, så denna korrigerades.

Fendt 716: en modern, och därmed mycket komplicerad, historia som inte hintade om några synliga fel. Att felsöka CAN-bus är skitsvårt(tm) så enda möjligheten är egentligen att hitta synliga fel. Nära processorn (skyddad i ett aluminiumhölje) upptäcktes nåt konstigt. Mikroskopet vittnade om att det mestadels var smuts, men under all skit fanns en hel del oxid, ärg, rost och fan o hans moster. Rigorös rengöring gjordes och strax därpå hade kretskortet lätt kunnat användas som spegel.

Ingen av enheterna kunde testköras utan sin respektive maskin, så båda skickades tillbaka och naglarna blev bitna i väntan på resultat från testkörningen.

”Det verkar funka” kom i ett SMS från ägaren alldeles nyss, och jublet blev totalt här i verkstan.

Challenge completed!

Kategorier
Reparation

Rottne HTC220

En äldre skogsmaskin fick sin kommunikation utslagen, men orsaken till felet var inte uppenbart. En IC-krets av typen LT1081 stod för kommunikationen.

Styrenheten togs in till verkstan. Spänningarna uppmättes till 5V, 10V och 43V vilket var korrekt. Inga fel hittades så LT1081 byttes ut och ägaren testade.

Resultatet levererades oer telefon: ”kommunikationen funkade bra i en minut, sen dog den igen”. Styrenheten kom in på rond två.

LT1081 matas med Vcc 5V, precis som andra logikkretsar på kortet. Alla funkar, utom LT1081 som tydligen dog under drift. Varför?

En titt i datablad för de olika kretsarna visade att alla hade 7.5V som ”absolute maximum” i matning, utom LT1081 som hade 6V. Men matningen är ju 5V (5.097) så det är ännu konstigare.

Oscilloskopet startades, och där blev allt glasklart och uppenbart. 5V-linan har en repetetiv puls (bild 1) var sjätte millisekund eller så, och den pulsen överskrider ibland 6V. Bummer. Enheten dödar sig självt!

Nätdelen är helt obsolet och styrboxen har inga reservdelar, så här fick vi trolla med knäna och improvisera ett filter att bygga in till LT1081. Med hjälp av en drossel, en konding och en Schottky-diod (bild 4 och 5) gick pulsen att dämpa med en faktor om 10-15 (bild 3), vilket var tillräckligt för att få ner den inom toleranserna.

Det här borde funka, men ingen seger tas ut i förskott förrän ägaren testar i maskinen på måndag.

Kategorier
Reparation

Bogballe Calibrator 2003, spänningsfel

Ett välkänt ansikte gästar verkstan: Bogballe Calibrator 2003, med ett inte lika välkänt fel: enheten varnar för överspänning (22.7 volt) när matningen är helt korrekt (12 volt).

Det enda vi har att gå på är en hypotes som inte ens är verklighetsförankrad, utan baserad på det vanligaste sättet att mäta spänning på, nämligen med en spänningsdelare som går till en A/D-omvandlare inne i processorn.

Svårast i världen är att hitta denna spänningsdelare, om den ens existerar, bland alla myriader av resistorer som finns på kretskortet. Efter hittills 80 minuters försök är resultatet lika med badboll, och det finns ingen som helst röd tråd att greppa någonstans.

Svårt var ordet, sa Bull, men vi ger inte upp riktigt än.

Kategorier
Reparation

Krone Combipack 1250

Kvällens kluring blev en Krone Combipack 1250 som inte längre vill kommunicera med styrenheten. Vi hittade en MAX202 med mycket oxid på benen och detta blev den huvudmisstänkte.

Men med den som startpunkt gick vi bakåt i labyrinten för att hitta vägen till inkommande 12V, och på den vägen upptäcktes en massa fuffens. Bland annat hittades en kyrkogård i form av en regulator där alla elektroner låg stendöda, inte ett livstecken.

Dessutom hittades ett rave-party i form av en PWM-stepdown där det var fullt ös bland elektronerna, men på helt fel spänningsnivå eftersom de flesta – alla! – verkade ha sniffat lite för mycket på all oxid som låg i stora högar.

Oxid är ett ständigt ökande problem i elektronernas samhälle. Istället för torra miljöer söker sig elektronerna till de lite mörkare områdena med överflöd av oxid, och det blir lavineffekter i form av stor åverkan som följd.

För att röja upp i detta elände krävs nu att jämna de oxidskadade områdena med marken. Existerande regulatorer och kommunikationskretsar måste tas dän helt för att säkerställa att ingen oxidering finns under dem. Detta gjordes inte idag, men det står näst på schemat efter att ägaren fått säga sitt.

När all oxid är borta och när alla angripna kretsar är bytta finns det förhoppningsvis en chans att denna Krone åter får sätta på sig kronan och regera på tronen.

Fortsättning följer.

Kategorier
Reparation

Katastrofreparation av Opti-5

Det kom in en defekt Ponsse Opti-5 imorse, där en annan reparatör försökt laga den utan framgång och med en del extraskador som följd. Jobbet var brådskande gånger femhundra, så hela arbetsschemat fick sopas rent före.

Skadade vior och lödhål var den största utmaningen, då all anslutning med mellanlagren hade förstörts i det tidigare reparationsförsöket. Dessa kretskort är komplicerade och inte lätta att arbeta med, men tack vare att bortåt 20 liladana enheter varit inne i verkstan tidigare så fanns erfarenheten om hur de är konstruerade och fungerar.

Lång historia kort: drygt 2.5h arbete – med reparationer och uppstädning från det tidigare jobbet – senare testkördes datorn och alla tre kontrollampor (inringade i bild) lös. Det finns en god chans att datorn gick att rädda, men tidigast på torsdag vet vi hur det gick.

Challenge completed.