Kategorier
Reparation

ProfiPilot

Igår eftermiddag dök det upp ett akutjobb; ProfiPilot, en traktordriven gödselspridare, hade lagt av mitt under en körning. Bråttom till tusen, så det blev övertid under kvällen för att leta reda på felet och det visade sig bli en riktig utmaning.

Matning fram till kretskortet var bra, 12V och 24V såg bra ut överallt, men plinten märkt ”5V” (som går ut till själva styrpanelen) hade 0.2V på sig. Det såg inte bra ut. Worst case var att panelen var kass men när vi tryckte in 5V separat på just den ledningen gick panelen igång som om inget hade hänt, så panelen var inte felkällan.

Djupdykning ner i elektroniken för att mäta alla ledningar från alla säkringar. Säkringarna hela, och en av dem gick fram till ett litet specialkort som såg ut som någon sorts nätdel. På vänster sida såg vi 12V, vilket var matningen, men höger sida visade 0.4V. Aha, denna lilla specialnätdel är felkällan! Vi skruvade loss den och tog en paus då klockan visade midnatt.

Tidigt imorse dök vi ner i nätdelen. Timman och alla tänkbara uppmätta komponenter senare och vi kunde inte hitta något fel. Utgången har en 24V TVS-diod som var intakt så det hade inte blivit någon form av överspänning, för då hade den kortslutit sig självt. Texten ”24V out” stod vid utgången, så då fick det bli att mata in 24V där och se vad som hände.

Aggregatet skrek kortslutning, trots att nätdelen inte var inkopplad. Ny ledtråd, med andra ord, och vi insåg att nätdelen faktiskt var intakt. Något annat någon annanstans kortsluter 24V ner till jord, men vad och var? Värmekameran gav inga ledtrådar.

Två till modulkort satt i boxen. Dessa kopplades ur och 24V matades på nytt utan att trigga en kortslutning. Det lilla modulkortet sattes tillbaka, ingen kortslutning. Det stora sattes tillbaka, kortslutning. Bingo.

Ut med det stora kretskortet och lägg det under mikroskopet för att inspektera det i detalj. Kortslutningar brukar ge synliga ledtrådar i form av brännmärken, sprängda komponenter eller annat som hintar ”SKITVARMT!”, men det var rent och snyggt. Inte en ledtråd så långt okularen nådde.

Där och då satte vi på Sherlock Holmes-hatten och började lista ut hur kortet fungerade, särskilt var matningen kom in. Mätte alla dioder (vanlig felkälla) men de var hela och fina. Kopplade in 24V på matningspinnarna och BZZZZZ; kortslutning med 2 ampere. Fram med värmekameran och se en värmeutveckling från Ragnarök rakt över fyra parallellkopplade, keramiska kondensatorer. Lödde loss alla fyra och testade dem separat, och det visade sig att en hade gjort i byxan.

Plockade fram en ny från lagret, lödde tillbaka alla fyra, tryckte in 24V och…ingen kortslutning. Monterade ihop hela styrboxen, kopplade in matning, testkörde allt och…voila. Funkade tipptopp deluxe.

Med andra ord: en sketen 30 öres-komponent stoppade hela maskineriet!

Kategorier
Reparation

Deutz Fahr 5680

Deutz Fahr 5680 med stendöd skärm. Hela boxen var fylld med harts så mätning blev allt annat än enkelt. Skärmen är obsolet och unobtanium, och en generisk/modern ersättare finns ej. Med andra ord: helt värdelösa förutsättningar för att kunna göra något.

Enter Sherlock Holmes och MacGyver.

Med värme gick det att mjuka upp hartsen någorlunda hyggligt, och med en rasp gick det att plocka bort småbitar. Vi hittar en 74LS00, med känd pinout, och använder två pinnar på den kretsen för att trycka in 5V respektive jord.

Enheten rasslar igång men inte ett skvatt syns på skärmen. Eller jo, ett svagt blinkande. Med oscilliskopet ser vi att bakgrundsbelysningen får en puls var 50:e millisekund, vilket förklarar blinket. En ny frågeställning uppstod: bakgrundsbelysning brukar normalt bara matas med konstant spänning, så varför blinkar det?

Ny djupdykning i anslutningarna till bakgrundsbelysningen. Vid katoden sitter en MOSFET som ser ut att styra strömmen ner från belysningen. Ovanlig konstruktion, men en smart sådan ifall man är ute efter att justera ljusstyrkan via någon inställning. Mätning på gate-pinnen så såg vi återigen pulsen. Lödningen såg lite trött ut, eller så var det massa harts kvar, så denna löddes om. Då, helt utan förvarning, försvann pulserna och belysningen körde konstant. Noice, kallödning var felet.

Nästa steg: skärmen var fortfarande blank. Inte ett skvatt, inte en pixel, syntes och här blir det lite svårare att avgöra om skärmen är skrot eller om mikrodatorn inte skickar ut någon information dit. Lyckades få tag på ett datablad och med hjälp av det hittade vi den pinne där pixelkontrasten ställs in. Pinnen mätte -15V, vilket låter lite väl högt (eller lågt, beroende på referensen). Fram med lite motstånd, en potentiometer, lite kabel och bygg ihop en spänningsdelare för att justera spänningen.

Wooosh; pixlar dök upp och försvann lika snabbt när potentiometern vreds. Oscilloskopet avslöjade att runt -12.8V var en bra nivå för läsbar kontrast på pixlarna, så skärmen – och enheten – som sådan fungerade alltså som den skulle och felet var att kontrastspänningen blivit skev. Fram med en trimpot, limma fast den på skärmens kant och löd fast alla kablar. Justera motståndet så att kontrastspänningen åter blir ca -12.8V, och skruva sen ihop allting och skeppa tillbaka till ägaren.

Disclaimern här är att vi bara testkört styrboxen med en 5V-bypass, dvs inte matat den med 12V via någon av de 150 pinnarna (som inte hade någon dokumentation någonstans), så det finns en minimal risk att detta quick-hack inte funkar när den sitter i maskinen. Ägaren ska testköra och återkoppla hur det blev, så fram tills dess håller vi tummarna.

 

Kategorier
Reparation

HF-transformator

Högfrekvenstransformatorer är special-special och oftast på snudd till omöjliga att ersätta då de vanligtvis är tillverkade till Just-exakt-den-nätdelen.

Här kom just en sån nätdel in, fast fuktskadad, och det visade sig vara en av lindningarna i transformatorn som oxiderat sönder. Utan ersättare var det bara att kavla upp ärmarna och försöka reparera skadan under mikroskopet.

Marginalerna var obefintliga för den 0.2 mm tjocka tråden, men efter en viss mängd barnförbjudna ord gick det till slut.

Nu begår vi helg, och gristidigt på måndag åker vi iväg på ett akutjobb i närheten där en Volvo L90 måste väckas till liv.

Kategorier
Reparation

Yara N

En Yara N-sensor landade på bänken.”Funkade i höstas”, hette det, ”men nu orsakar den spänningsfall och går inte använda”.

Dryga timman senare snurrar den fint igen. Det visade sig vara en 2mm-mutter, som håller fast kretskortet, som gjort sig fri och kilade fast sig mellan bottenplattan och kretskortet, och kortslöt därmed hela enheten.

Bort med alla skruvar och muttrar, och installera fyra nylondistanser istället för att förhindra liknande fel i framtiden. Nu bör den hålla sisådär 10-15 år till.

Kategorier
Reparation

Sunseeker

För första gången beger vi oss ut på totalt okända marker i form av en båt. Målet är att försöka hitta felet på den automatiska landgången, som stått obrukbar i flera år.

Det trånga motorutrymmet höll på att orsaka klaustrofobi, och det låga taket gav en del blåmärken, så det var läge att ha tungan i rätt mun i navigeringen.

Häng med i denna första lilla minidokumentär!