Kategori: Reparation

Kategorier
Reparation

Timberjack 870

Floppyn i en Timberjack 870 mådde inte bra och ankom i december. Först idag hamnade den först i kön (vilket kanske vittnar en del om back-log ) och fick sig en genomgång.

Det syns inte på bild, men över hela kretskortet satt ett ”tak” av tjock koppar. Osäkert vilken funktion den har, kanske Faraday-bur?, men den var allt annat än enkel att få loss då den var fastlödd i ca 10 punkter.

Väl under den satt en aldrig-sett-förr-krets med ungefär 500 pinnar, en regulator och en drös kretsar med klisterlogik. Inga brännmärken eller liknande, och när vi kopplade in 12V på bypass för att testa funkade allt fint. Detta går stick i stäv med vad ägaren sade, så vi dök ner i kontakterna för att se om det fanns något larvigt där som vållade bekymmer, eller som kan orsaka det ägaren nämnde.

På över hälften av pinnarna fanns det guck eller något annat oidentifierbart, vilket enligt erfarenheten kan innebära att det är ett avbrott någonstans. Lösning: löd om samtliga pinnar och rengör rubbet med IPA.

Enheten skall nu tillbaka till ägaren för testkörning. Kvarstår felet är nästa steg att göra en ordentlig koll på kabeln som går fram till diskettstationsboxen.

Kategorier
Reparation

Actia VAS 6154 (ODB)

Ibland är det bra att kunna överträffa sig själv.

Som här; ett ODB-verktyg från en bilverkstad där någon olyckligen råkat stöta till USB-sladden så att det blev en hävarmseffekt, kontakten knäcktes loss från kretskortet. Alla nio kontaktpunkter (fem för ström och signaler, fyra för ankare / chassi) slets loss. En till fyra avslitna punkter är vardagsmat, men alla nio är värsta tänkbara mardrömsscenario.

En rejäl besiktning gjordes i mikroskopet för att den vägen försöka lista ut hur sjutton vi skulle gå tillväga för att angripa detta problem. Att löda pyttesmått är rutin, men när det inte finns något att löda fast på blir det snäppet svårare.

Efter ett tag hittades en möjlig lösning. I mikroskopet syntes att pinne 2 och 5 inte hade slitit loss lika mycket material som pinne 1, 3 och 4. Idé föddes: tryck in kontakten lite längre bak på kretskortet så att pinne 2 och 5 når ledningsbanorna, och löd fast dem där. Borde vara görbart, och då är två av fem pinnar lösta.

De övriga tre, då?

Vänd kontakten upp och ner. Ta fram 0.22mm-tråd och sätt en stump (ca 15mm lång) på pinne 1, 3 och 4. Lägg sen hela kontakten till rätta, fixera med ankarna, löd fast pinne 2 och 5, och tråckla ihop trådarna på 1, 3 och 4 så att de dras dit de ska, och löd fast. Det borde väl funka?

Facit: Ja, det funkade.

På det hela taget en bensvår reparation i och med att 1) USB-kontaktens pinnar skymdes av metallhöljet, och 2) samtliga fem ledningsbanor var av. Ungefär 45 minuters idogt arbete i mikroskopet och MacGyver-lösning för hela slanten, men det gick vägen.

Kategorier
Reparation

Amiga 4000 rev. B

Frätskador orsakade av läckande kondensatorer och batterier är vanligt i maskiner som inte används ofta. Det är precis som med oss människor: använder vi inte en viss kroppsfunktion eller huvudräkning i mataffären så kommer dessa att gå tillbaka efter ett visst antal år. Muskler förtvinar, minnet blir sämre, och så vidare.

I fallet batterier så kommer den interna kemin att så att säga ”gå baklänges” och kondensatorer (mer specifikt sådana med elektrolyt) kommer att börja läcka.

När innehållet i dessa två kommer ut till omvärlden väntar ett smörgåsbord av metaller som kommer att börja frätas sönder av elektrolyten. Frätningen tar lång tid (flera år) och den syns inte till en början, men om den fortfarande negligeras blir det till slut katastrof.

På arbetsbänken idag låg en Amiga 4000. Denna 30+ år gamla dator har vanligtvis läckage från antingen kondensatorer eller batteriet, men väldigt sällan från båda samtidigt.

Patienten idag hade läckage från båda, och det gjorde ont in i själen att beskåda den totala förödelsen genom mikroskopet.

Ett begynnande saneringsarbete påbörjades med hyggligt resultat, men det svåraste återstår: att leta upp alla ledningsbanor som frätt sönder, och ersätta dessa med magnettråd.

Det är dock ett jobb för morgondagen.

Kategorier
Reparation

Mullerup If2

Mullerup fodervagn, där ett ytmonterat motstånd hade brunnit och orsakat totalt driftstopp. Kostnad för ett nytt styrkort ligger mellan 25-75k beroende på var i näringskedjan man frågar, och det var ändå för dyrt så kortet hamnade här på bänken.

Att byta motstånd är lätt, men saken är att ett motstånd brinner inte av sig självt; det finns alltid en bakomliggande orsak. Att hitta orsaken är inte lika lätt. Enter gråa hår, nagelbitning och ”det där går ju fan inte!” i lagoma doser.

2h under mikroskopet senare korades vinnaren: en MLCC, en keramisk kondensator, var kortsluten (utan att det syntes utanpå) och drog med sig saker när handduken kastades in. En liten fjantkomponent i prisklassen 40 öre stoppade djur från att få mat. Troligtvis, skall tilläggas, för fodermaskinen testkörs imorgon bitti så först då vet vi /egentligen/ om vi lyckades eller om det finns fler fel.

Men oavsett: vi kunde inte undgå tanken på rubriksättningen på det hela om faktiskt visade sig vara MLCC som sänkte ett femsiffrigt styrkort, och om typ Aftonbladet hade fått nys om denna domedagshistoria:

MLCC HAVERERAD – DJUR I SVÄLTNÖD

Det här var iallafall definitivt en lärorik utmaning.

Kategorier
Reparation

Kverneland 852

Sist ut för veckan är en Kverneland 852 som hade fått något vajsing i potentiometern och något glapp i joysticken. Det blev byte av båda, men först när ägaren har testkört allt i maskinen vet vi om det funkar eller om det behövs en runda till.

I en av kontakterna fanns en liten spindel vakandes över en äggsäck. Försiktigt förflyttades båda och lades i ett av verkstans hörn där det förhoppningsvis är lite varmare än en kall maskinhall. Det är dessutom trevligare att jobba med lite sällskap, oavsett antal ben.

Nu begår vi helg i höststormen. Öppnar åter på måndag.