Nu när dammet från den värsta strömmen av akutjobb lagt sig var det dags att ta tag i ett ärende som legat lääänge på väntelistan: en Nikon D600 som fick en smäll på glasskivan framför sensorn, så fotona blev helt skräp.
Senast vi skruvade i en DSLR-kamera var bortåt 10 år sedan, och redan där lärde vi läxan den hårda vägen att det är – rent mekaniskt sett – sjukt komplicerade konstruktioner, och att det är allt annat än enkelt att ta isär dem.
Efter drygt en timma, 40 skruvar, åtta flexkablar och massor med skyddsmetall senare hade vi kommit dit vi skulle. Själva sensorn ligger väl skyddad under två lager glas, och det var det yttersta (med en tunn flexkabel) som gått sönder.
Det är viktigt att det är rent, för att slippa suddiga foton, så der sista arbetet fick ske under mikroskop. Där såg vi att en mikromal glasflisa kilat sig fast mellan de två skyddsglasen, och det var inte helt lätt att få ut den. Men det gick, till slut, med bara några få lämnade fingeravtryck.
Rengöring av allt med IPA, på med det nya glaset, och sen montera ihop sensorpaketet innan åskan satte stopp; belysningen var rena stroboskopet och gjorde det lite svårjobbat.
Ihopmontering och testkörning får därför ske imorgon när vädrets makter lugnat ner sig lite.
