Kategorier
Reparation

Ponsse Opti-5

Förra fredagen, 22/10, kom det in en förfrågan om en akutreparation av denna numer välkända krabat; Opti-5. Felbeskrivningen löd ”Startar ej. Lysdiod indikerar att allt är OK”, vilket matchar standardfelet på dessa datorer. Material finns hemma, så det var bara för kunden att skicka hit den så fixar vi resten.

Sen är det också som så att de senaste veckorna har präglats mycket av VAB i flera omgångar, och detta började ta ut sin rätt. När alla var sjukfria i söndags var det istället dags för undertecknad att åka på en smäll i form av kraftig huvudvärk och rinnande näsa, vilket var lite av sista droppen och ett tecken på att universum gör allt för att få verkstan på knäna.

Tisdag nästan prick klockan 12 kommer Postnord förbi med Opti-5, vilket är ungefär samma klockslag när Schenker har deadline för att boka frakt. Vi gjorde därför en enorm chansning genom att boka fraktsedel tillbaka till kunden, och därefter rensa hela arbetsbänken för att direkt dyka ner i Opti-5:an.

Med kniven mot strupen skruvades allt isär i atomer för att komma åt felkällan. In med lite spänning för att bekräfta, och ajjemän; det här var standardfelet. På med alla lödverktyg, fortfarande med kniven mot strupen eftersom Schenker kunde dyka upp precis när som helst, och kötta järnet i elektroniken för att få bukt med felet. Ansiktsmasken gjorde sitt jobb, för näsan rann och huvudet snurrade runt, så inget här var särskilt trivialt trots att det var rutinjobb.

Löd fast alla nya reservdelar, testkör, allt OK. Höll på att somna av utmattning, av förkylningen, men med akutjobb är det bara att bita ihop och köra på. Schenker kommer snart, bråttom bråttom.

Rengör kylfläns och på med ny kylpasta. Sprita hela datorn med IPA, invändigt och utvändigt, för att eliminera risken för att en förkylning hänger med hem till ägaren. 15 skruvar kvar tills allt är klart, när det knackar på dörren.

Schenker. Helvete.

Fram med mejsel, skruva som om det vore liv eller död. Sprita mer, sprita allt. Packa varsamt ner hela datorn i samma låda som den kom i (önskemål från kund), skriv ut fraktsedlar, sprita mer, fråga Schenker om hen ville ha IPA. ”Nej, det tar jag hemma sen efter jobbet”. Ok, humor. Skön människa som vänligt nog väntar kvar under kaoset för att få ihop allt, och tar sen med lådan.

Stäng verkstan och däcka i soffan.

Idag fredag, prick en vecka efter första förfrågningen, dyker ett mail upp från ägaren som berättar att datorn har kopplats in i maskinen och allt funkar nu perfekt igen, samt tack för snabb service.

En knuten näve och ett tyst ”Yes!” senare kan vi ge oss en klapp på axeln och ta en välförtjänt helg. Förhoppningsvis blir nästa vecka bättre utan förkylning och annat larv.

Trevlig helg!