När någon bokar ett akutjobb släpps allt som sysslas med för stunden och full fokus ägnas åt det som är akut. Detta var vad som skedde förra torsdagen när en Kverneland låg på arbetsbänken runt lunch och ett industriföretag här i stan ringde och sa att deras bockmaskin har lagt av; ”skitbråttom gånger femhundra” ungefär. Kverneland fick stiga åt sidan medan vi tog bilen och körde iväg.
Väl på plats ägnade vi 15-20 minuter åt att bilda en uppfattning om saker. Dels var det av vikt att förstå hur maskinen fungerade, eller var tänkt att fungera, och vad själva felet var. I det aktuella fallet hade de bytt skärm efter att den gamla varit på väg att säcka ihop, men efter bytet startade inte maskinen alls. Vi gick igenom allt de gjort och kunde konstatera att de inte gjort några fel vid installationen, men varför maskinen inte startade – den tände inte ens några lampor på frontpanelen – var ett mysterium.
Mitt under detta besök ringer ett annat industriföretag, också i stan, och meddelade att ”ett kretskort till vår robot har lagt av, maskinen står helt still, jävelakut”. Situationen var helt ny; aldrig förr har det dykt upp ett akutjobb under ett pågående akutjobb. Ett jobb som hamnar före alla andra kan inte komma tvåa om det kommer ett till akutjobb, så det enda vi kunde säga var ”är ute på akutjobb, kommer direkt efteråt”. I fallet bockmaskin beslöt vi att ta med huvudkortet samt hela frontpanelen (foto 1 och 2), därefter åkte vi förbi det andra företaget för att hämta upp kretskortet i fråga (foto 3) och sen togs allt med hem till verkstan.
Bockmaskinen var en riktig luring. Huvudkortet hade minst en processor, och denna kommunicerade med frontpanelen som också hade en processor. Av någon anledning hade kommunikationen upphört efter att de bytt skärm, men knäckfrågan var _VARFÖR_ hade den upphört? Inga uppenbara skador syntes, inga kontakter hade råkat sättas in åt fel håll, osv. Minst timman senare kom aha-upplevelsen; huvudkortet tar in 24V och gör om detta till 12V, 5V och 3.3V. Av någon obegriplig anledning hade 3.3V (som används till huvudprocessorn) försvunnit medan 5V (som används av frontpanelsprocessorn) fanns kvar. Det fanns med andra ord en lyssnare men ingen pratare, och då blir det hemskt svårt att kommunicera. Reparation utfördes och 3.3V fanns nu åter, men för att kunna testköra allt krävdes hela maskinen. Klockan var nu 16:03 och företaget hade stängt så vi fick boka in en ny tid klockan 07:00 på fredag.
Därefter dök vi ner i det andra kretskortet, som visade sig vara ännu svårare. Felbeskrivningen sade ”24V saknas på två stift” men det fanns noll och inga ledtrådar alls; inga brännmärken, inget sprängt, inget sot, ingen dokumentation om vilka pinnar som går var, inte ett skvatt. Vi behövde mer information och beslöt oss för att åka tillbaka till företaget efter att ha testkört bockmaskinen.
Fredag, klockan 06:59 var vi på plats. Testkörning visade att panelen nu startade som den skulle, den bortgågna 3.3V var med andra ord felet, men skärmen visade fortfarande ingenting. Lång historia kort så visade det sig att den ersättningsskärm de hade fått var fel modell; samma kontakter, samma storlek, men fel modell som inte begrep vad huvudkortet försökte kommunicera. Quick-fix blev att koppla in den gamla skärmen – som sjöng på sista versen – medan de ringde efter en ny skärm. Därefter blev det att åka av till det andra företaget för att kolla på maskinen i fråga och försöka få mer information om omständigheter.
Efter en lång promenad bland otaliga maskiner kom vi fram till en ABB-robot och någon sorts grunka bredvid. Grunkan använde tryckluft för att skriva saker på metalldetaljer, men av någon anledning kommer det inte fram tryckluft och kretskortet (som sitter i grunkan) är det som styr allt. Men, kretskortet har inga som synliga defekter och det fanns inte på kartan att det skulle vara felet. Teknikern pekade sen på en metallklump och sa att ”tillverkaren frågade om serienummer osv på denna, så den kanske har med felet att göra”. Klumpen var tre magnetventiler och vi tog beslutet att ta med dem till verkstan för att kolla om det blivit någon sorts stopp i dem, för något annat kan vi inte komma på här och nu.
På arbetsbänken skruvades ventilerna isär, när – hör och häpna – ett till akutjobb dyker upp; en fodermaskin 3 mil norrut larmar deluxe för en givare som är intakt, och det är därför något med styrkortet som är fel. Maskinen kör dygnet runt så det är bråttom. Med insikten om att det här är på snudd till en sjuk situation, tre överlappande akutjobb på bara två dagar, var det inget annat än att lägga i en växel till för att bli klar med ventilerna så fort som det bara är möjligt.
Ventilerna skruvades isär i atomer för att säkerställa att inget hade fastnat eller blockerade luften, och de testkördes för att säkerställa att allt funkade som det skulle. Allt funkade tipptopp, så det blev ett smärre frågetecken när både kretskort och ventiler är intakta. Vad sjutton är det då som kan blockera luften? Eller är det rentav så att luften TILL grunkan lyser med sin frånvaro? Ringde teknikern och berättade om den hypotesen, och det blev ett ”ärligt talat kollade vi aldrig det, så det får vi göra”. Därmed kunde vi avsluta, eller åtminståne pausa, jobbet och hoppa över till nästa.
Ringde fodermaskinens ägare och det visade sig att den värsta faran var avblåst; någon servicefirma hade ett likadant, men begagnat, kort hemma så de fick låna detta och allt fungerade prima igen. Utbyteskortet kan de bara ha på lån i en vecka, och ett nytt kort går loss på 75k, så de ville ändå ha det defekta reparerat även om det numer inte längre handlar om akutjobb.
Kortet levererades under eftermiddagen (sista fotot). En snabb titt på det och det kunde konstateras att det blir ingen lätt match att hitta det felet, för det fanns inga som helst ledtrådar någonstans. Det blir dock ett senare bekymmer, för fredagen började lida mot sitt slut och givet allt kaos behövdes en paus.
Nu är det måndag igen och det är dags att återgå till verkligheten. Förhoppningsvis blir denna vecka inte lika hektisk som den förra, men den som lever får se. Det är trots allt fortfarande vårbruk så i princip vad som helst kan hända, och det är det som är det bästa med det här jobbet; inget uppdrag är det andra likt!
